,

hola camboooola!

Idag har varit en konstig dag. För det första så försov jag mig och kom försent till culturan. På culturan lyssnade vi på "colgando en tus manos" som har hängt med mig under hela mina 10 månader här nere och som är fylld med en massa känslor. Började nästan grina.

Nästa lektion var idrott och vi hade fotboll. Tacklade kanske josefin lite för hårt och hon ramla och tappa andan. Sedan fortsatte spelet och helt plötsligt var jag ensam på planen, kollade bak och såg att josse låg på marken. Ingen respons från hennes sida.. blev rädd som fan. Började grina. Hon vaknade. Jag gick längre bort och försökte lugna mig. Hon gick till skuggan. Jag gick till henne och började grina igen. Tillsammans grinade och skrattade vi. Allt var bra igen.

Återberättade allt och började grina igen.

Men fasiken vad det är skönt att gråta. Har kännt att tårarna varit på väg länge. Snacka om förvirring och separationsångest.