,

Efter joggintur + långpromenad är jag ganska slut, men också jääääkligt taggad på vad som komma skall. Småfixar mig lite nu och ska väl börja bege mig snart.

Fick förresten ta ännu ett farväl ikväll. Jag trodde att jag skulle grina varje gång jag sa hejdå till någon av mina kära, men jag har inte gråtit en enda tår än så länge! och ska jag vara ärlig så tror jag inte jag kommer gråta så värst mycket vid mina kommande farväl heller. Egentligen.. Varför ska jag? Visst, jag kommer sakna alla OTROLIGT mkt, men samtidigt så kommer jag leva livet där nere och tiden kommer troligtvis inte räcka till att mår dåligt på grund av saknaden. Men vad vet jag? Jag är ju inte där ännu...